visa hela sajten visa mobil version
Improove på Twitter:
"improove: Idag hade vi finbesök på KUSen. Andreas Ehn från Wrapp kom och pratade kring deras spännande startup. Vad tycker... http://t.co/DFGJnLOz"
Sagt om oss på Twitter:
"@kjwatts Telia kommer att sälja dem. Oklart om kvalitetsproblemen. Vi har fått in ett par för test på @Improove."

De tre huvudsakliga inriktningarna för affärer på nyhetssajter

19 Jun 2009 Trender

I veckan har jag träffat lite olika branschfolk och spånat affärsmodeller för nyhetswebbar. Ämnet dyker upp oftare och oftare i media vilket får anses vara en spegling av det rådande läget i de svenska mediehusen just nu. Under första kvartalet försvann 20-30% av annonsintäkterna och därmed nästan lika stor del av bruttomarginalen. Många inser att webbupplagorna inte riktigt bär sig själva och läget hårdnar. Alla frågar sig hur och om man kan finansiera god journalistik på nätet. Och det ärligaste svaret av alla är väl att det finns idéer men att många fortfarande har kvar att bevisa sig. Det som behövs är 120% entreprenörsanda och tester, experiment och försök. Jag hoppas och tror att den som är mest kreativ kommer att lyckas bäst.

Hur som helst tycker tycker jag mig kunna skönja 3 st huvudfåror av strategiska inriktningar.

Gratismodellen

Här utgår man ifrån att det är allmänt svårt att ta betalt för innehåll och omöjligt att ta betalt för nyheter. Målet med gratismodellen är att få så stor avnändarskara som möjligt och försöka maximera annonsintäkterna genom dels större volymer men också högre annonsvärden. En aspekt av detta är att när alla pengar kommer från annonsörer är det inte längre läsarna som är kunder. De är målgruppen men kunderna är nu annonsörerna. Något som iofs. reklamfinansierad TV och Metro levt med i flera år. Det optimala vore förstås att målgrupp och kund är samma sak men det kanske inte är hela världen. En uppstickare i detta sammanhang är Huffingtonpost.com som började som en nyhetsblogg och nu utvecklats till en etablerad nyhetssajt. Att börja på det sättet, med en minimal organisation och jobba sig uppåt, ger förstås bättre förutsättningar att konkurrera med de gamla bjässarna.

Fördelar med denna modell: Den mest beprövade och den som visat sig fungera bäst hittills.

Nackdelar med denna modell: Annonsvärdena är ännu för låga och har svårt att finansiera en hel redaktion.

Paywalls

Denna modell bygger på att allmänna nyheter är gratis och att mer unikt material skall kosta pengar. T.ex. fördjupningar, videoklipp och annat mer exklusivt material. The Wall Street Journal brukar tas som exempel på en tidning som enträget fortsätter med detta. Idén är frestande och enkel då den är i stort sett densamma som tidningar använt i alla tider men å andra sidan går den mot den grundläggande egenskapen av den digitala verkligheten, och förutsättningarna för Internets framväxt, att informationen vill vara fri. ”A byte exists to be copied” brukar man säga och att sätta gränser för detta kan bli svårt. Skall man lyckas ta betalt för nyheter måste det vara under andra former än de vanliga prenumerationer man alltid använt sig av. Det finns en psykologisk spärr i att betala för information. Det är lättare att betala för en bunt papper än för den allmänna rätten att få ta till sig något.

Nackdelar med denna modell: Ingen har lyckats. Utmaningen att förklara varför man skall betala för information.

Fördelar med denna modell: Drömmen om att bibehålla den omsättning som idag finns på redaktioner.

Nyhetsflödet som varumärkesbyggare

Denna modell kanske egentligen skall kallas något annat men är egentligen en gammal beprövad modell. Den bygger på att man använder nyhetsdeskens kontinuerliga flöde av information för att locka besökare till andra produkter/varumärken. Tv4 får anses vara en tv-kanal som arbetar på detta sätt idag. Man har en sportredaktion och en nyhetsredaktion för att höja värdet på varumärket och anses som mer seriös. Det gör att man kan locka till sig starkare annonsörer och få bätre program. Jämför t.ex. Tv3 med Tv4. Fyran har verkligen jobbat fram ett mer seriöst varumärke. Det handlar förstås om mer än bara nyheter men det är en viktig del. På samma sätt menar man att en nyhetsdesk på webben kan användas för att pumpa liv och seriositet in i en plattform av olika sajter med betaltjänster av annat slag än det för nyheter. Ett exempel på en sådan tjänst kan t.ex. vara dejtingsajter eller radannonser.

Fördelar med denna modell: Man kan kombinera annonser med betaltjänster.

Nackdelar med denna modell: Den kan riskera att bli otydlig då ”betaltjänster” sällan exemplifieras.

Bubblare: Non-profit-modellen

There is a new kid on the block. Nyheter som ideell verksamhet. Detta fenomen diskutteras mycket hårdare i USA där tidningsdöden är mer påtaglig än här hemma. Det beror delvis på att krisen är värre där men också att amerikaner är bättre än svenskar på att donera till olika ändamål. Spot.us är en sajt som gör Crowd Sourcing av detta och låter läsarna finansiera de nyheter man vill läsa. Ett lagförslag i USA föreslår att det skall bli möjligt att omvandla tidningar till Non-profit-organisationer. Jag tror inte detta kommer att hjälpa konkurshotade komersiella institutioner men det skulle mycket väl kunna fungera för nystartade nyhetsorganisationer som har detta i sitt DNA. Jag vet inte. En bubblare i alla fall.


6 svar to “De tre huvudsakliga inriktningarna för affärer på nyhetssajter”

  1. JohanNo Gravatar

    Jag tror och hoppas på paywalls och funderar lite på varför det inte funkar. Vi har ju inga problem att betala för tjänster (ex. virusskydd) på nätet och hela molnet grejen kommer ju sänka våra trösklar ännu mer. Visst är det lite krångligt med microbetalningar men det finns ju vägar, (iTunes) och om ett par år måste det ju vara borta.

    Två tankar kring det.

    1. Nu betalar vi inte för information. vi betalar för att någon sållar och förädling. Det måste väl vara det vi är missnöjda med när vi inte betalar. Att sållningen och förädlingen inte är tillräckligt i linje med min intressen, relevans (personalisering) eller tillräckligt bra, kvalité.

    2. Vilket leder fram till nästa fråga. Vad är kraven på journalister idag och ännu mer imorgon? Bilden av den kritiskt granskande objektiva personen kan ju bli snubblande nära ett skrå av sanningssägare och upplysta vilket inte funkar 2009 där sanningen blir till i dialog.

    En ruggigt svår nöt att segla mellan bra analys och sanning å ena sidan å andra sidan bjuda in till dialog utan att det tar för mycket energi av mottagaren.

  2. adminNo Gravatar

    Grejen är väl att det inte är ens är sammanställningen vi betalar för utan den fysiska leveransen av tidningen. Att betala för information i sig är något nytt. Oavsett om den är förädlad eller ej. Det finns en psykologisk spärr i att ta betalt för något som andra redan vet.

    Grejen är ju att jag kan skaffa en prenumeration på en tidning och publicera rewrites på det viktigaste och vips så är informationen utanför min paywall igen. Det blir svårt.

    Däremot löser ju inte det intäktsproblemet att konstatera att det blir svårt att ta betalt för innehåll.

  3. JohanNo Gravatar

    man kan säkert dela upp kostnaden på det sättet och att leveransen kostar i stil med min prenumerationsavgift känns ju inte så 2009…

    Men att tro att man kan ta betalt för information idag är nog ett tankesätt som leder fel. Förädling, urval, distribution på ett sätt som passar mig, visst det kan jag betala för men informationen i sig är svår att ta betalt för idag när det finns ett så diversifierat utbud och jag kan ha tillgång på så många sätt.

    En anledning till att betalningsviljan sviker tror jag är att tidningar har skitit i vad prenumeranterna vill ha. Det finns inte en kultur av kundfokus är min erfarenhet. Idag när kundfokus blir viktigt pga utbud och flera andra skäl kan det döda branschen. i alla fall dom som inte hittar vägar till förändring. Det är inte något unikt på något sätt! Idag när vi inte konkurrerar på samma saker som vi gjorde för några år sedan blir det tydligt och besvärligt för branscher som inte är / har tvingats vara lyhörda.

    Men relevant och personaliserat innehåll, som är tillgängligt på ett sätt som jag uppskattar tror jag inte är svårt att ta betalt för, jag vet bara inte någon som har försökt…

  4. jardenberg kommenterar – 2009-06-20 — jardenberg unedited

    [...] De tre huvudsakliga inriktningarna för affärer på nyhetssajter [...]

  5. BurmanNo Gravatar

    När man pratar om paywalls ska man också tänka på att de som idag betalar för papperstidningen har en ganska hög medelålder. Tillväxten av nya unga prenumeranter finns nästan inte. Att då tro att de ”unga” nya läsarna automatiskt ska kunna tänka sig betala på webben när de inte vill göra det för en papperstidning tror jag är lite väl optimistiskt.

    Dessutom så öppnar man verkligen upp dörrarna för konkurrenter när man själv sätter upp en paywall. Då om nån gång är det läge att ge sig in på den lokala nyhetsmarknaden.
    En slimmad organisation med en gratis sajt med lokala nyheter nyheter kan lätt leva på de annonsintäkter som den genererar. Problemet idag är att de gigantiska redaktionerna som alla tidningar har + alla andra som krävs för att skapa en tidning (tryckare, redigerare, produktionsansvarig osv) kostar otroligt mycket penagr. Men alla dom behövs inte för att driva en bra lokal nyhetssajt. Mindre organisation = mindre kostnader. Ta Huffingtonpost.com som ett lysande exempel på just det.

    Blir intressant när den första ”mindre” svenska dagstidningen sätter upp en paywall. Att då få se om någon på den orten då tar chansen och startar en ny sajt med gratis nyheter. Kom ihåg att att vi lever i copy/paste tid, tror inte mycket info skulle stanna bakom en paywall särskilt länge, antingen som en ren kopia eller en snygg och prydlig rewrite.

  6. Johan KjörkNo Gravatar

    Tror du har rätt att ingen under 30 vill betala för en papperstidning som är webbad. Tror man måste hitta ett helt annat anslag.

    Och givetvis sätter man bara upp en paywall med same same but different innanför begår man ju digital harakiri. Man måste kunna tänka nytt, kanske kan tex någon form av infotainment hur hemskt det än låter vara en väg. Kanske finns det vägar kring personaliserade nyheter, att få hjälp att solla bättre än jag får idag. Crowdsourcing tar PM som exempel här på bloggen och det är ju också ett lysande exempel. Jag vet bara inte något mer traditionellt tidningsmedia som har vågat ta steget och våga något helt nytt digitalt. Vet ni?

    Vad gäller copy/paste tror jag inte alls att det på något sätt är ett problem om man tänker hur länge en nyhet är en nyhet, vet man att man får något först (distribuerat på det sätt som passar med hög relevans) hos dig tror jag det är ett tillräckligt argument för människor att hämta dig hos dig och inte bry sig om att leta även om man kommer kunna hitta det på andra ställen.

    Att skapa kvalitativa nyheter kommer kosta pengar, kommer kräva journalister och kanske helt andra konstnärer. Men visst finns det stora möjligheter att skära kostnader när man byter media men jag är inte säker på att det behöver / måste vara drivkraften.

Kommentera inlägget